Vardagen fortsätter här i Groningen, men den är lite kyligare och mörkare. Under de senaste dagarna har en del realiteter smugit sig inpå, till exempel den att slutessäerna kommer att kräva mer tid och ansträngning i snitt än de gör hemma. Det beror främst på att jag inte har några akademiska grundkunskaper i vissa av kurserna. Förresten röstades Rijksuniversiteit Groningen (RUG) in i topp 40 bland världens universitet, då kan man ju åtminstone känna sig väl utmanad.
Samtidigt spräcks då och då den här studentlivsbubblan vi alla flyter omkring i, den som skyddar en från riktigt ansvar och plikter som inte gäller bara en själv. Jag fick också för första gången akut hemlängtan, och den kom helt otippat mitt i Halloween-yrseln då jag berättade om våra finska bastutraditioner.
Flera kompisar har ekonomiska svårigheter, i synnerhet mina isländska vänner av förekommen anledning. Mycket av det som händer i världen blir interna skämt i studentbubblan - man ska ju kunna skratta åt misären - men samtidigt är den isländska ekonomin ett känsligt ämne för dem som drabbats värst, och alla vet inte när man ska sluta skämta. Ekonomin påverkade också mig direkt då ett visst flygbolag fick för sig att gå i konkurs just dagen innan A skulle komma och hälsa på.
Men allt är inte mörkt och regnigt här. Det är kanske snarare bara balansen mellan kul och inte-kul och den riktigt riktiga vardagen som nu äntligen är här. Jag träffade till och med min första ovänliga holländare. The honeymoon is over.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar