tisdag 25 november 2008

När orden plötsligt räcker till

Jag hade en bra dag i dag för att jag äntligen lyckades kravla mig upp ur min språksvacka! Det har varit ganska tungt på sistone att själv, utan kurs och utan hjälpmedel, helt och hållet ansvara för sina egna framsteg (ja vem skulle annars göra det?). Varje gång man vill tala trögflytande nederländska så anstränger man ju i någon mån sitt sällskap. Man vill bara hoppa över den där fasen av klumpigt tal, språkförvirring och oförmåga att säga det man vill. Det känns som om ens personlighet hyvlas ner till jag vet inte vad. En allmän person?

Jag fick för några veckor sedan låna en tv till mitt rum, vilket enormt har snabbat upp min språkinlärning. Det är med nederländska som med franska, utan direkt och regelbunden kontakt är det omöjligt att lära sig språket. Jag gick på min regelbundna men sporadiska kaffeträff med min nederländska kompis L, som får mig att känna mig märkligt bekväm som språkhandikappad. Ja, då man i normala fall har käften uppe hela tiden är det hårt att hela tiden vilja säga mer, snabbare och klurigare än munnen klarar av. Så slog det mig plötsligt hur onödigt självkritisk jag är på den här punkten, det går ju bra! Så nu är jag bara glad. Heel erg bedankt L!

2 kommentarer:

Cam sa...

hurra! de e kiva när de e kiva och de e kiva när man kan tala:) Skrattade nog rojsigt här för mig själv när jag läste "med käften uppe" för jag såg framför mig en person som går med käften uppe. utan att stänga den emellanåt alltså:) Vilket man ju behöver göra ibland om man ska försöka säga nå vettigt. annars kan det lätt bli lite dregligt och oförståeligt....

Det var mina nattliga funderingar här:) miss you! Det är så kiva att läsa dina inlägg:) me like a looot;) puss!

Sandra sa...

Hej Camilla och tack för dina nattliga funderingar:) Jag blev glad över att läsa det. Gillar din blogg jättemassor också, den är beroendeframkallande. Och så du.

Snart ses vi i julyrseln, kommer gärna in på en (spetsad)glögg efter julkonsertveckoslutet! Miss you too!