Textnostalgi

Projekt Källarförråd är i full gång, och just nu håller jag på med de gamla skolmapparna. Det är ganska obehagligt att föreställa sig att så mycket ska slängas bort, men det bara måste göras. Dock har jag nu grävt fram mina gamla gymnasiemappar och uppsatser. Det känns viktigt att se vad jag själv skrev under gymnasietiden när jag nu själv står där och predikar. Det leder till ganska många intressanta iakttagelser gällande mitt eget skrivande och min egen språkförmåga. Speciellt hur man är naiv i sina texter och trodde sig vara väldigt mogen. Jag rekommenderar denna nostalgitripp till alla som har kvar sina skolpapper.

En annan intressant upplevelse var att se hur något har fallit på plats mellan finska kurs 4-5 och 6. Plötsligt skriver jag alldeles bra, före det inte fullt så bra. Ändå kan jag inte minnas vad det kunde vara som skulle ha lett till att finskan började sitta just då.

Nu gäller det alltså att välja ut det jag absolut vill spara. Det blir svårt.

Flyttplaner

Efter 29 år i Rödbergen/Ulrikasborg ska det bli Tölöbo av mig. I och för sig har jag bott i allehanda hålor och konstiga studenthus i utkanten under episoderna i Belgien och Nederländerna, men här hemma har jag haft turen att hålla mig i samma knutar som jag växte upp i. Men tur har jag nog också denna gång! Jag ser speciellt mycket fram emot en nyrenoverad, fräsch lägenhet och ett läge som ger omväxling. Jag ser fram emot springturer runt Tölöviken, morgonkaffe vid Café Regatta, och att vara cykelburen igen till våren.

Nu finns det lite tid för hysterisk möbelförsäljning och papperssortering. Lite tankeverksamhet måste också ägnas åt hur man bäst mutar flytthjälpen så nära vapphelgen.

Om en av de största

Det är svårt att bli personligt berörd då en känd person går bort - en människa som man inte känner själv och som är en talang bland många andra. Men samtidigt slår det en att allt som artisten kunde ha gjort i framtiden nu blir ogjort. Ett konstigt perspektiv då insikten sjunker in. Så var det med Whitney Houston som också med Amy Winehouse: jag känner ingen sorg, bara en del medlidande för de trots allt ganska få som är personligt berörda. Däremot är det en enorm förlust för oss andra som lyssnar på deras musik.

Det är så synd och så ironiskt att det enda som kan rädda en fallande stjärna är döden, för det är först då vi vänder blicken från drogmissbruk och nedgång och fokuserar på det mer väsentliga och höjer sedan minnet till skyarna. Där är vi alla lika skyldiga, och det är väl mänskligt.

Men i den här sången, I look to you, hör man hur vackert Whitney Houstons röst hade åldrats med åren trots att den var sliten. Och jag hoppas de har lämnat den i fred från alltför mycket autotune. RIP Whitney.

J.S. Bach - kändis i hela universum

Vi håller med kören som bäst på och jobbar med Bachs Matteuspassion som ska uppföras den 24.3 i Johanneskyrkan. Jag mindes idag på övningen att någon en gång berättade för mig att det verket fanns med i en rymdkapsel som skickades ut ur solsystemet för att finnas där för eventuella utomjordingar att finna. Idén är så söt och på något vis naiv, men på 1970-talet var rymdäventyr kanske så nytt att man tänkte sig att kapseln faktiskt kunde hamna i någons händer en dag.

Det här blev jag tvungen att kolla upp, men till min besvikelse finns Matteuspassionen inte alls med på Voyager Golden Record som sköts upp med rymdsonden Voyager år 1977. Kanske de tänkte att det blir lite för långt med alla 68 satser. Men Bach är ändå den mest representerade kompositören med hela tre verk på denna Greatest Hits of Humanity.

Men det finns en helt del annat intressant på skivan. Tanken var tydligen att man skulle presentera mänskligheten och planetens natur och kultur. På omslaget finns instruktioner i bild och binär kod (kanske det heter?). Så ingår bland annat följande:

- Hälsningar på 55 olika språk (inklusive svenska men tyvärr inte finska)
- Ljudinspelningar av bl.a. vulkanutbrott, traktorer, syrsor som spelar och förstås - en kyss!
- "Per aspera ad astra" på Morsealfabetet
- Bilder på röntgade händer, supermarketar och könsorgan
- Matematiska och kemiska formler

Den kompletta listan finns här. Men även om Matteuspassionen inte finns med är den ett verk som man måste höra en gång i sitt liv. Till exempel när Lyran och Akademen uppför den i vår!

Tv-känslor

Jag har levt utan tv sedan augusti, då det gamla skrället sa upp kontraktet. Jag förpassade då digibox och dvd-spelare till skåpmörkret och införskaffade i stället en ny dator, vilket var mycket mer brådskande. Under utlandstiderna blev jag ju snabbt van vid att var utan tv så tanken kändes inte alltför främmande.

Det har gått utmärkt bra att vara utan tv, trots att man på något vis måste ta ansvar för sitt tittande på nätet genom att göra medvetna val. Ibland skulle man ju bara vilja kanalsurfa. Nyheter känns gamla redan en minut efter sändningstid, sådär som man inte gärna läser dagstidningar en dag för sent. Så det blir inte mycket kollat på nyheter.

Men nu i valtider och när jag varit sjuk har jag verkligen saknat dumburken. Och lyckligtvis har jag inte gett upp idén helt och hållet - det är bara en ekonomisk fråga: När kommer det att kännas motiverat att köpa en ny burk och hur fin ska den riktigt vara? Tills dess gästar jag andras luddiga golvmattor när det behövs, ett ypperligt alternativ.

Sjukledighetsfunderingar

Jag har aldrig varit bra på att vara sjuk. Jag hade en massa under de tidiga tonåren, men sen opererades mina tonsiller bort och efter det har jag inte varit så sjuk alls, otroligt nog. Risig blir man, krämpor får man, och en gammal klassikerspysjuka kan man inte springa undan. Men den vanliga feberflunsan har inte fått fäste sedan halsmandelborttagningen. Men nu när man blivit äldre (kan inte fatta att jag skriver så), så börjar man märka att t.ex. för lite sömn verkligen har konsekvenser för hälsan.

Svårast är det väl att bedöma vad "sjuk" är. Där tycks alla ha lite olika tröskel. Den här gången blev jag tillsagd från flera olika håll att hostan låter så oroväckande hemsk att jag ska stanna hemma. Det är ju äckligt för andra att lyssna på och så kan de bli smittade. Och visst bryr de sig också. Men med yrket kommer en intressant ny dimension - om rösten är borta, då går det inte att jobba fast man skulle stå på huvudet. Det är åtminstone ett klart kriterium som håller.

Nåja...

...nu kan man vara anonymt interaktiv här om man vill! Bara att kryssa för det man tycker. Och man får givetvis bara tycka en av fyra saker. Nä, tycker man något annat får man kommentera. Det är kul att skriva, men ännu bättre om någon dessutom läser det!