Jag har redan länge tänkt skriva ett hatinlägg om Finlands nattklubbskultur men nu vill jag inte ens använda ordet hat längre inom ramen för mina egna tankeaktiviteter. Mer om det någon annan gång när jag orkar.
Men åtminstone tänker jag konstatera att Finland har en helt löjlig barkultur där vi som kunder ska be om ursäkt för allt och på knä be om att få komma in och trängas efter överprissatta alkoholdrycker. Värst av allt är kanske ändå att man betalar 3 euro för kapprummet, men ändå står det att kapprummet inte ansvarar för ens saker. Vad betalar jag då för, egentligen?
Om sommaren betalar man för kapprummet även om man inte bär en kappa. Kan de inte då bara kalla det för inträde så att man inte behöver känna sig grundlurad?
Under förra helgens möhippa (nummer två denna vår), blev vår hjältinna uppbjuden på scen av bändet och fick dansa där, tills en gorilla till ordningsvakt tog ner henne och slängde ut henne på baksidan av kvarteret, utan väska eller telefon. Lyckligtvis väckte detta starka känslor bland allmänheten, och hon blev överöst av beundrande och välvilliga frågor om denna dramatiska händelse. Gorillan bad om ursäkt efter att ha fått sig en rejäl utskällning. Slutet gott, allting gott, men hut råder det brist på i den helsingforska natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar